NYHET! BAS3 Styr
Nu har vi släppt BAS3 Styr, en vidareutveckling av Bastecs flexibla och lättanvända BAS2-koncept, med den helt nya BAS3-ducen XU16. Observera att informationen på denna sida gäller för det äldre BAS2-systemet och BAS2-ducarna XE16 och XL13.
Konfigurerings- och användarmanual för BAS3 hittar du på vår nya sida BASTEC WIKI. (Öppnas i en ny flik, fritt tillgängligt för alla.)
Hur olika tillstånd och värden visas och ändras
Anläggningens status visas på olika sätt. När text används i bilden så kan texten återspegla olika tillstånd eller värden. En fläkts driftstatus kan t.ex. via en fläktvakt visas som ett digitalt värde som endast kan var på två olika sätt, till eller från. Analoga signaler har inga fasta tillstånd utan kan visa väldigt många olika värden, t.ex. en rumstemperatur. En del värden kan påverkas av operatören och andra kan av naturliga skäl inte ändras. Utetemperaturen visas t.ex. som ett analogt värde och kan av naturliga skäl inte ändras (även om det ibland vore önskvärt!).
Generellt gäller att insignaler inte kan påverkas av operatören medan utsignaler normalt kan ändras. I manöverbilder visas digitala och analoga ingångar vanligtvis som nedsänkta fält, medan digitala och analoga utgångar visas som knappar. I flödesbilder är det vanligt att alla värden visas som text utan nedsänkt fält och utan knapp. Då något fält eller någon knapp är gul, betyder det att objektet troligen avviker från det normala tillståndet, dock behöver det inte vara något fel. En utgång som ställs i manuellt läge blir gul. Röd färg indikerar att något fel troligen finns i, eller i anslutning till det aktuella objektet.
Överstrukna värden = ogiltiga värden
Då BAS2 operatörsprogram inte har kommunikation med DUC, eller då ett objekt inte är konfigurerat eller aktuell in- eller utgångsmodul saknas i DUC markeras objekt med värdet överstruket och texten blir i vissa fall gul. Detta indikerar att värdet inte är giltigt.
Analoga Ingångar
Används för att ansluta en analog mätsignal till DUC. Exempel på sådana signaler är temperaturgivare, tryckgivare och extern börvärdesratt. En analog ingång kan inte påverkas via PC av operatören, utan ska alltid visa det verkliga värdet (i speciella fall kan ingången dock vara tvångsstyrd). En analog insignal kan vara filtrerad för att utjämna snabba oönskade förändringar eller störningar. Detta kan medföra att det visade värdet har en eftersläpning jämfört med det verkliga värdet. Till en analog insignal hör alltid en enhet, som t.ex. °C, Pa eller % Rh.
Tillstånd:
Vid t.ex. testning alt. byte av givare kan man vid behov tvångsstyra ingången. Dvs ingången tvingas till önskat värde oberoende av den anslutna insignalen.
Offsetjustering:
Offset används för att kalibrera givare. Visar givaren för lite, justeras detta genom att ange en positiv offset och om givaren visar för mycket anger du en negativ offset. Tumregel: Offseten anges som heltal där ett värde på 15-20 motsvarar 1°C. Offseten är beroende på givartyp och aktuell temperatur. Om givaren t.ex. visar 0,5°C för lite ska offseten ökas med ca. 7-10. Ett sätt att kalibrera en givare är att mäta värdet vid givaren med ett mätinstrument och sedan justera offseten tills att värdet som visas i bilden överensstämmer med mätinstrumentet. OBS! När du kalibrerar skall ingången inte vara filtrerad.
Givarfel
Om givaringången är kortsluten, eller det är avbrott, så visas texten ”Felaktigt värde, givare ej ansluten” i rött.
Analoga utgångar
Används för att styra analoga komponenter som t.ex. ventilställdon eller frekvensomformare steglöst. Förutom att det analoga värdet presenteras i bilden kan utgångens driftstillstånd presenteras på samma sätt som för en digital utgång.
| Tillstånd | Innebörd |
| Auto | Utgången styrs av automatik i DUC |
| Man(uell) | Automatik urkopplad, manuellt val via PC eller operatörspanel |
| Blo(ckerad) | Utgången blockerad (=0%). En värmeventil kan t.ex. vara blockerat då (sommar-) nattkyla är i drift. En blockerad utgång går inte att ändra från PC. |
| Forc(erad) | Utgången forcerad (=100%). En värmeventil kan t.ex. vara forcerad en stund efter uppstart vintertid. En forcerad utgång går inte att ändra från PC. |
Vill man koppla ur automatiken och ändra den analoga utgångens värde manuellt, så klicka på knappen, välj “Manuellt” och ange det önskade värdet. Normalt tillstånd är Auto, vilket innebär att objektet styrs via automatik i DUC, t.ex. via en temperaturregulator.
Digitala ingångar
Exempel på digitala insignaler är kontaktorsvar, fläktvakter och timer-knappar för förlängd drift av t.ex. ett ventilationsaggregat. Statusen för dessa signaler kan i bild indikeras med valfritt ord för resp. läge. Den digitala ingångens status kan inte påverkas av operatören. (I speciella fall kan ingången vara tvångsstyrd)
Digitala utgångar
Exempel på digitala utsignaler är manöverkrets till fläktar och pumpar samt digitala spjäll (öppet/stängt). Förutom att tala om att en digital utgång som styr en fläkt är till eller från kan utgångens drifttillstånd visas i bilden. Drifttillståndet kan visas i knappen som är den digitala utgång som startar/stoppar fläkten (manöverutgång. )
| Tillstånd | Innebörd |
| Auto | Utgången styrs av automatik i DUC |
| Man(uell) | Automatik urkopplad, manuellt val via PC eller operatörspanel |
| Hand | Utgången ställd med extern omkopplare, vanligtvis i apparatskåpsfront. Går inte att ändra från PC. |
| Blo(ckerad) | Utgången blockerad (=Från). En fläkt kan t.ex. vara blockerad p.g.a. utlöst frysskydd. En blockerad utgång går inte att ändra från PC, eller via omkopplare på apparatskåpsfront. |
| Forc(erad) | Utgången forcerad (=Till). En fläkt kan t.ex. vara forcerad en stund efter normal drift för att efterkyla ett elvärmebatteri. En forcerad utgång går inte att ändra från PC, eller via omkopplare på apparatskåpsfront. |
För att ändra tillståndet på ett objekts manöverutgång så klicka på knappen och ange det nya tillståndet. Normalt tillstånd är Auto, vilket innebär att objektet styrs via automatik i DUC, t.ex. via ett tidur.
Digitala och analoga minnesceller
Används för att visa och ev. möjliggöra ändring av parametrar som inte är fysiska in- eller utgångar. Exempelvis en larmgräns som man vill att operatören ska kunna se och påverka utan att ha konfigureringsbehörighet. Ett beräknat värde som t.ex. verkningsgrad kan presenteras som en analog minnescell. En minnescell kan se ut som en knapp, vara ett nedsänkt fält eller som vanlig dynamisk text i en bild.
Pulsingångar
Pulsingångar är en speciell typ av digitala ingångar som används för att ta emot korta elektriska pulser från t.ex. värmemängdsmätare, elmätare, vattenmätare eller oljemängdsmätare. Pulsingångsobjektet ackumulerar de inkommande pulserna och omräknar de till MWh, kWh, kubikmeter etc. En pulsingång visas normalt som en knapp i bilden. Genom att klicka på knappen kan månadsavläsningarna och -förbrukningarna studeras och vid behov korrigeras, t.ex. i samband med ett mätarbyte.
Modbusobjekt
Modbus är en kommunikationsstandard som används för att ansluta externa kommunicerande produkter till BAS2. Exempel på sådana är: ventilationsaggregat med inbyggd styrutrustning, kylmaskiner, rumsregulatorer, trådlösa temperaturgivare etc. Det som visas i bilderna i BAS2 är enskilda signaler i den anslutna utrustningen. Dessa visas normalt som en knapp i BAS2 om värdet kan ändras, t.ex. ett börvärde. Värden som inte kan ändras visas normalt som ett ”nedsänkt” värdefält på samma sätt som en analog eller digital ingång.
M-Busobjekt
M-Bus är en kommunikationsstandard som används för att ansluta externa kommunicerande produkter till BAS2. Exempel på sådana är: energimätare och vattenmätare etc. Det som visas i bilderna i BAS2 är enskilda signaler i den anslutna utrustningen. Dessa visas normalt som ett ”nedsänkt” värdefält då PC operatören inte kan ändra värden från M-Busobjekt.
