Regulator i BAS2 Styr

---

NYHET! BAS3 Styr

Nu har vi släppt BAS3 Styr, en vidareutveckling av Bastecs flexibla och lättanvända BAS2-koncept, med den helt nya BAS3-ducen XU16. Observera att informationen på denna sida gäller för det äldre BAS2-systemet och BAS2-ducarna XE16 och XL13.

Konfigurerings- och användarmanual för BAS3 hittar du på vår nya sida BASTEC WIKI. (Öppnas i en ny flik, fritt tillgängligt för alla.)

---

Börvärdestyper
Börvärdesjustering
Ändra börvärde och börvärdesjustering
Visa Status
Frysskydd
Driftsfall och Sekvensdiagram
Begränsningar (kaskadreglering)
Filterkonstanter

Regulatorerna i BAS2 kan användas på många olika sätt, vilket gör att dialogrutorna för dessa kan se olika ut. Dialogrutan öppnas när du klickar på knappen för regulatorn som finns i bilden. Det som styr utseendet, på dialogrutan som kommer upp är främst vilken börvärdestyp som valts. I BAS2 finns fyra olika börvärdestyper. Dessa är anpassade för olika reglerfall. Oberoende av vald börvärdestyp kan regulatorerna vara konfigurerade för intern och/eller extern börvärdespåverkan. Regulatorerna i BAS2 har även integrerat aktivt (varmhållning) och passivt (stopp av aggregat) frysskydd som kan användas vid temperaturreglering av ventilation. Regulatorn styr ut de anslutna objekten i sekvens så att det aktuella börvärdet ( = önskat värde ) uppnås.

Börvärdestyper

Regulatorn använder någon av följande börvärdestyper:

1. Externt börvärde används då regulatorn hämtar börvärdet från en extern källa eller beräkning. Externt börvärde går ej att ändra i regulatorns börvärdesdialog.
2. Manuellt börvärde används då regulatorn ej är beroende av yttre faktorer. Du låser börvärdet till det värde du anger i börvärdesdialogen. Dock kan börvärdet påverkas av intern eller extern börvärdesjustering.
3. Börvärdeskurva innebär att börvärdet är en funktion av en annan signal, oftast utetemperaturen.
   Används t.ex. för radiatorkretsreglering där framledningsbörvärdet (temperaturen) normalt höjs då utetemperaturen sjunker.

Börvärdesjustering

Intern börvärdesjustering kan användas tillsammans med samtliga börvärdestyper. Funktionen används när du vill kunna ändra börvärdet med ett konstant värde under vissa tider eller förhållanden, t.ex. för att sänka börvärdet på natten då det inte behövs lika mycket tillförd värme i en lokal. Börvärdesjusteringen anges i samma enhet som börvärdet. Detta värde adderas sedan till det vanliga börvärdet. Intern börvärdesjustering kan t.ex. styras via ett vanligt tidur. Det finns även möjlighet till extern börvärdesjustering. Denna kan dock inte ändras i regulatorobjektet, men kan avläsas i regulatorns ”Visa Status”-dialog.

Ändra börvärde och börvärdesjustering

Beroende på vilken börvärdestyp som används så skiljer sig dialogrutorna åt när du skall ändra börvärdet. För att ändra börvärdet krävs rätt behörighet. Det börvärdet som visas i regulatorknappen i bilden är det justerade börvärdet. Detta innebär att det i förekommande fall har kompenserats och justerats. Externt börvärde går ej att ändra i dialogen.

Börvärdeskurvan ändrar du genom att klicka på knappen för regulatorn i bilden. I dialogrutan som öppnas visas den aktuella börvärdeskurvan. Börvärdeskurvan har sju brytpunkter. En punkt markeras genom att klicka på den, när punkten är markerad blir den blå. Genom att klicka på pilarna i dialogrutan så flyttar du punkten/punkterna 0.5 enheter per klick. För att ändra en brytpunkt kan du även klicka och dra i diagrammet med musen. De exakta koordinaterna visas uppe till höger om kurvan. När du flyttar en punkt markeras motsvarande koordinater med blått. Koordinaterna ändrar sig under tiden du flyttar punkten och visar hela tiden rätt värde. För att flytta hela kurvan uppåt eller neråt väljer du att kryssa för Parallellförskjutning. Sedan klickar du på knappen för förflyttning uppåt eller neråt och hela kurvan flyttas.

Visa Status

Under knappen ”Visa Status” i dialogrutan för regulatorn visas en dynamisk sammanställning över de parametrar som regulatorn arbetar med för tillfället, in- och utsignaler samt vissa interna tillstånd. Denna dialog är mycket användbar vid drifttagning och felsökning men kräver stor kunskap inom reglerteknik och om BAS2 regulatorobjekt.

Huvudregulator och förregulator

För vissa reglerfall krävs två reglerkretsar i följd för att uppnå bra funktionalitet. Detta kallas kaskadreglering och är en inbyggd funktion i BAS2 regulatorobjekt. Vid kaskadreglering kompletteras den vanliga reglerkretsen (huvudregulatorn) internt med en förregulator. Med BAS2 räcker det därför med ett regulatorobjekt även vid kaskadreglering. Förregulatorns utsignal är insignal till huvudregulatorn. Exempel: Vid rumsreglering med minbegränsning reglerar huvudregulatorn tilluftstemperaturen. Förregulatorn reglerar rumstemperaturen och levererar en lämplig tilluftstemperatur som börvärde till huvudregulatorn. Börvärdet till huvudregulatorn minbegränsas.

Sekvens

• Analogt steg: Utsignalen från steget visas i % (0-100%)
• Digitalt steg: Utsignalen från steget visas som “Till” eller “Från”
• Dödzon: “Till” betyder att regulatorns utsignal ligger inom dödzonens intervall. Detta behöver inte betyda att dödzonen är aktiverad. “Från” betyder att regulatorns utsignal ligger utanför dödzonens intervall.
• Linjär stegkopplare: “T” betyder till, “F” från. “TTFF” betyder således att de två första stegen i en linjära stegkopplare med fyra interna steg är till.
• Binär stegkopplare: “T” betyder till, “F” från. “TFT” betyder således att steg 1 och 3 i en binära stegkopplare med tre interna steg är till.
• Trelägesstyrning: Utsignalen visas i % (0-100%). (Beräknat läge)
• Pulsmodulerad utgång: Utsignalen visas i % (0-100%).

Frysskydd

Om regulatorobjektet är konfigurerat med frysskydd finns det en knapp med texten Frysskydd i dialogrutan för regulatorn. Klicka på denna för att se inställningarna för frysskyddet. Frysskyddet används för att motverka att värmebatteriet i ett ventilationsaggregat fryser sönder. Det finns två olika funktioner i frysskyddet, en varmhållningsfunktion och frysskyddsgräns (=”nödstopp”). Varmhållningsfunktionen motverkar sönderfrysning genom att aktivt gå in och tillföra värme till värmebatteriet, direkt till värmebatteriet eller först med återvinning via den vanliga sekvensen. Varmhållningsfunktionen går in då returtemperaturen på värmebatteriet sjunker under inställt varmhållningsbörvärde. Det inställda varmhållningsbörvärdet gäller generellt både då aggregatet är i drift och då det är stoppat. Om utetemperaturen är under 0°C och aggregatet är stoppat ökas dock det aktuella varmhållningsbörvärdet med lika många grader som utetemperaturen är under 0°C (d.v.s. det ökar med 5°C om utetempen är -5°C). Det aktuella varmhållningsbörvärdet är dock begränsat till 25°C även om det skulle vara mycket kallt ute. Då aggregatet är i drift sker inte denna ökning utan det är det inställda värdet som gäller. De första 120 sekunderna direkt efter start av aggregatet är det dock det förhöjda varmhållningsbörvärdet som gäller. Om varmhållningsfunktionen inte klarar att hålla en säker returtemperatur på värmebatteriet utan denna når under den inställda Frysskyddsgränsen löser frysskyddet ut som då ska stoppa aggregatet, stänga uteluftspjällen samt ge larm.

P-band och I-tid för varmhållningsfunktionen kan ändras men bör normalt vara 5°C resp. 60 sekunder. Om dessa parametrar ändras på ett felaktigt sätt kan varmhållningsfunktionen upphöra att fungera eller fungera otillfredsställande.

Återställning av utlöst frysskydd

När det varmhållningsfunktionen aktiveras blir regulatorknappen i bilden gul. Detta behöver inte betyda att det är något fel, utan kan inträffa under normal drift. Dock bör detta uppmärksammas och kontroller göras att t.ex. inte värme och kyla motverkar varandra med onödigt hög energiförbrukning som följd.

Om frysskyddet har löst ut blir knappen för regulatorn i bilden röd. Frysskyddet måste då återställas i BAS2 operatörsprogram, via tryckknapp på apparatskåp eller via BAS2 operatörspanel. Återställning via operatörsprogrammet görs under knappen frysskydd i dialogrutan för den aktuella regulatorn. Vid konfigurationen av en anläggning är det möjligt att spärra vissa av dessa återställningsalternativ, som då inte kan användas av operatören för att återställa utlösta frysskydd.

Driftsfall och Sekvensdiagram

Under knappen Inställningar i dialogrutan för regulatorn finns Driftsfall. Varje regulator kan konfigureras för upp till 4 olika driftsfall som kan konfigureras oberoende av varandra. För varje driftsfall anges PID-parametrar, sekvensparametrar, utsignalbegränsningar etc. Även då endast ett driftsfall används görs konfigurationen under driftsfall. Olika driftsfall kan t.ex. användas för drift under olika årstider eller för olika verksamheter i lokalerna. Genom att använda detta kan driften optimeras och anpassas på ett enkelt sätt.

Ett steg består av t.ex. en kylmaskin, ett återvinningsspjäll eller en värmeventil. En sekvens består av ett eller flera steg (max 8). Ett exempel på en sekvens är en kylmaskin följt av en roterande värmeväxlare och en värmeventil. Regulatorns uppgift är att styra stegen i sekvensen så att börvärdet uppnås. Regulatorns utsignal har ett arbetsområde mellan 0 och 100%. Ökar värmebehovet ökar regulatorns utsignal och om värmebehovet minskar eller kylbehovet ökar så minskar utsignalen. I exemplet kan förslagsvis kylmaskinen arbeta mellan 0 och 30% utsignal, värmeväxlaren 40-65% och värmeventilen 65-100%. Värmeväxlaren når alltså full effekt vid 65% utsignal och står stilla vid 40%. Har lokalen varken kyl- eller värmebehov så kommer regulatorns utsignal att ligga mellan 30 och 40%, vilket innebär att inget steg är aktiverat. I exemplet ser man också att värmeväxlaren körs i första hand och att värmeventilen inte öppnar förrän värmeväxlaren körs för fullt men ändå inte räcker till. Försök att fördela de kylande och värmande stegen så att effekterna fördelas så linjärt som möjligt över regulatorns utsignalsområde.

Namn:
Namn på driftsfallet, t.ex. normalfall, VÅV kylande eller varmhållning.

För stegen i sekvensen skall du också ange följande:

Intervall min-max (0-100%):
Här anger du var i regulatorns utsignalområde steget skall ligga. Ex. kylsteg Intervall min.0%, intervall max 20%. Kylsteget är till fr.o.m. 0% t.o.m. 20% utsignal från regulatorn.

Begränsningar min/max (0-100%):
Normalt skall dessa vara 0 respektive 100% om du inte speciellt vill begränsa utsignalen från det här steget. Ex. spjäll som minst måste vara öppet 20% (min 20%, max 100%). BAS2 kommer då att minbegränsa utsignalen till spjället till 20% av fullt utslag.

Typ inverterad:
Här skall du ange om steget är kylande. Är steget kylande ska kryssrutan vara förbockad.

Behåll max:
“Behåll max” anger om steget ska bibehålla max utsignal efter att regulatorns utsignal har passerat stegets intervallgräns. I de flesta fall ska denna ruta vara förbockad. Ett exempel när “Behåll max” inte ska vara förbockad är när man kör ett kylsteg och en värmeväxlare under samma intervall för att jämna ut kylstegets inverkan. Detta kan man göra genom att starta VVX:n allt eftersom mindre kyla behövs. Anledningen till att “Behåll max” inte skall väljas i detta fall är att man inte vill att VVX:n skall köras utanför kylstegets intervall.

För vissa signaltyper är inte alla ovanstående parametrar relevanta och kan då ej ställas in.

PID-parametrar

Se “Riktvärden för regulatorparametrar” för rekommenderade PID-parametrar.

P-band:
P-bandet anger det fel i °C som ger full utstyrning. Ett litet P-band ger snabb reglering men ett för litet P-band ger instabil reglering.

I-tid:
I-tid är den tid det tar att nå full utstyrning om felet är konstant lika med P-bandet (Bidraget från P-bandet bortses från). I-tid eliminerar kvarstående fel. En liten I-tid tar bort kvarstående fel snabbt men kan leda till instabilitet.

D-tid:
Läggs ett konstant ökande fel (ramp) på insignalen vid felet 0 är D-tiden den tid det tar att uppnå dubbla värdet av den ändring i utstyrning som uppstår omedelbart efter det att felet lagts på (I-delen är bortkopplad). D-tid används för att snabba upp tröga system. Används D-tid så brukar den vara 1/4 till 1/10-del av I-tiden. För att uppnår bra reglering inom byggnadsautomation behöver normalt ej D-tid användas, utan sätt värdet till 0.

Begränsningar (kaskadreglering)

Under knappen Inställningar finns begränsningsinställningarna. (Se bild nedan under kapitel filterkonstanter). Minbegränsning används t.ex. vid rumsreglering för att undvika för låga inblåsningstemperaturer på ventilationsaggregat. Du anger den lägsta tillåtna temperaturen i dialogrutan. Maxbegränsning anges på samma sätt och används då man vill undvika för höga inblåsningstemperaturer.

Filterkonstanter

Under knappen Inställningar finns filterkonstanterna. Detta används för att snabba temperaturförändringar inte skall påverka regulatorn. Du anger filterkonstanterna som en tidsfördröjning. T.ex. en dåligt placerad rumsgivare vid en ytterdörr gör att den indikerar temperaturförändring när dörren öppnas. Genom att ange filterkonstanterna ignorerar regulatorn dessa hastiga och temporära temperaturförändringar. Tänk på att en för stor filtrering kan bidra till onödigt långsam reglering samt i vissa fall instabilitet i regleringen.

Filterna ställs in med tidskonstanter. Med tidskonstanten “10 minuter” menas att en ändring på insignalen till filtret slår igenom till 63 % efter 10 minuter. Ex. Rumstemperaturen stiger från 20.0°C till 21.0°C klockan 12.00. Klockan 12.10 är då den filtrerade signalen 20.6°C.

Utegivare:
Signalen som börvärdeskurvan använder.

Förregulator:
Vid minbegränsningsreglering är detta rumsgivaren.

Huvudregulator:
Den temperaturgivare som huvudregulatorn reglerar efter.